Från SINGÖ och FOGDÖ förr
Erik Ersson byggde huset på bilden ca 1850 av timmerstommar från 2 äldre hus. Hälften av det ena finns kvar på Ellan på gården på höger sida strax före vändplan för bussen (Ellan 2:30). Erik Ersson var far, farfar och farfarsfar till från vänster på kortet Abraham Ersson med hustru Anna Carin Olsdotter, Anders Petter Abrahamsson med hustru Hilda f. Eriksson och Oscar Abrahamsson på bilden från AbramErs i Boda 1921.
Innehåll på denna sida: Byar, mantal och öretal i Singö Singös historia Referat ur Singö Hembygdsförenings historia Singö-Anna vackrast på ön? Anna Carin med kniven som trollspö? Skatter 1873 Hållhästar Singö 1840 Dödbok för Singö 1850-1899 Mosse-Fridolf Postföringsolyckan 1867 Regler för sikfisket 1841 Stormar på Singö Sockenstämma 1819 Singöbron Singöbron 50 år 2005 Vykort Fogdös äldsta hemman Forn- och byggnadsminnen Historiska kartor från Västerboda på Singö Nyheter från Singö 2006 av Yngve Andersson med innehåll: Häxprocesserna i Sverige Vem var egentligen Erik Noraeus? 1600-talets (med våra ögon) grymma lagar. Nådde häxpaniken Häverö (-Väddö) skeppslag? Sodomi och tidelagsbrott Äktenskapsbrott Kämpaandan på Singö. Sundskrogen vid Singsundet Nyheter från Singö 2005 av Yngve Andersson med innehåll: Ett foto av Fredrik Stark från 1921 Äldsta foto med stark singöanknytning? Katastrofer nu och förr i tiden Har Singö drabbats av katastrofer? Missväxtåret 1844 och nödåret 1845 Krigen 1808-1809 års krig Per Väströms brev till domkapitlet 1809 Sågarbrötet och Olof Sågare i Tranvik Nyheter från Singö 2007 av Yngve Andersson med innehåll: Namnprojektet Varför behövdes laga skifte? Allmänt om laga skiftets genomförande Kritisk granskning av laga skiftet i några Singö-byar Laga skiftet på Fogdö 1862-67 Laga skiftet i Boda 1866-70 Laga skiftet i Backby-Tranvik 1853-80 Lars Sundin var präst i Singö församling 1954-1979 Ryskt invasionshot mot Roslagen 1808 Albert Engström i Singö-Fogdöarkipelagen Tröskvandringen på Mattsgården Min barndoms Ellan Ärkebiskopsvisition på Singö 1789 Nyheter från Singö 2008 av Yngve Andersson med innehåll: Om Singö skola och hembygdsgården MassMass i Backbyn som blev Singö hembygdsgård Gamla ord Säljakt med harpun i Singö socken år 1919 Mattsgårdens framtid Lars Sundin, präst på Singö Nyheter från Singö 2009 av Yngve Andersson med innehåll: - Ärkebiskop Spegels visitation i Häverö år 1712 - Två singöbönder på väg till Domkapitlet i Uppsala - Kunglig Maj:t inrättade 1735 en komministertjänst på Singö - Tävlan om att få predika och leda församlingen på Singö - Ärkebiskopens besök 1789 - Djävulen i Myrbytorpet - Ärkebiskopens återkomst 1793 Sockenkrönika 1951 av Per Raab Ångbåtskaptener, bogserbåtsbefälhavare och pråmskeppare av Lisbeth Modin Fotografen Fredrik Starks bilder från Singö 1921 Singösläkten Söderbloms krönika av Yngve Andersson Siri Lindströms skolminnen från Singö 1949-1951 Staffan Beckmans "Fogdö i tiden" Svartklubben och familjen Modin Ulla Bodéns Söderbloms minnen från Labbholmen på 1940-50 talet Gruvor på Singö av Lisbeth Modin J Roger Tolls historia om segelfartygen Adele, Hoppet och Semmy Cohn Lisbeth Modin om fiskarna Wilhelm Abrahamsson och August Holmberg Yngve Andersson om August Holmbergs brev till Olof Lagercrantz Åke Wilhelmsson "Händelser vid Örsten" Lisbeth Modin "Rysshärjningarna 1719" Hedmans pensionat i Hörnängen Lars Söderman Singö beskattas på 1300-talet Läs om tidiga besökare och om sommargästlivet på Singö för längesedan. Yngve Andersson De allra första besökarna Sommargäster i Västerängen av Yngve Andersson och Familjen Sunqvist på Singö av Birgitta Österlund Lisbeth Modin Sommargäster Riten Konstnären Pehr Hilleström växte upp i Norrvreta på Singö av Yngve Andersson
Singös historia Yngve Andersson i Boda har forskat i Singös historia och gjort en intressant och välskriven publikation som heter "Singö Mattsgården" som kan köpas på Mattsgården eller beställas via epost. Ett smakprov kan läsas här. Länsmuséets "Singö kyrka och socken" innehåller både lite historia och en beskrivning av Singös topografi.
Referat ur Singö Hembygdsförenings historia Hembygdsföreningen bildades 1947. Referat ur föreningens stämmo- och styrelseprotokoll finns här
Singö-Anna vackrast på ön? länk
Anna Carin med kniven som trollspö? länk
Skatter 1873 värderades skattemässigt 1 kubikfot råg till 2 RD 67 öre och 1 kubikfot strömming till 4 RD 74 öre dvs knappt dubbelt så mycket. Ett brevfrimärke kostade 10 öre. I dag kostar 1 kubikfot (27 liter) råg 18 kr och 1 kubikfot strömming  1000 kr och ett frimärke 5 kr. Vad har hänt? Börja forska i jordebok från 1871.
Hållhästar
	Innan det fanns buss och taxi ordnade samhället skjutsmöjlighet genom att bönderna beskattades genom att måsta hålla hållhästar. Singös bönder köpte sig fria genom att betala bönder i Trästa. Länk
Singö 1840 Vill du köpa hela Singö inklusive Fogdö och Medholma för 48 825 riksdaler? Då får du återvända till 1840 här!
Dödbok Singö 1850-1899 514 personer dog på Singö under senare halvan av 1800-talet. Förteckning med födelsetid
Mosse-Fridolf Singös egen speleman Mosse-Fridolf (1914-1981) byggde både instrument och båtar. Läs om honom i "Singö Mattsgården" av Yngve Andersson nedan. .Ytterligare nedtecknat finns på Vispeppars hemsida. Mosse-Fridolf Mosse-Fridolf hantverkaren Mosse-Fridolf spelmannen Mosse-Fridolfs jordafärd				Mosse-Fridolf ärvde en lokal spelmanstradition från bl a fadern och en kusin men gjorde också egna låtar. Lyssna på de egna Mattsgårdsvalsen och Yrvädersvalsen när Mosse-Fridolf spelar. Titta under tiden på de klickbara bilderna nedan. Mattsgårdsvalsen gjordes till hembygdsföreningens invigning av Mattsgården. Inspelningen av Yrvädersvalsen är gjord av arkivarie Torsten Ordéus från Institutet för språk och folkminnen1956. Mosse-Fridolf byggde egna instrument varav hans första byggd av en cigarrlåda vid 13 års ålder finns på Mattsgården. Mest känd är han för sina fina nyckelharpor.
Postföringsolyckan 1867 Sedan 1600-talet sköttes den båtburna postföringen över Ålands hav av erfarna fiskarbönder på Väddö men 1821 tog staten över och ofta oerfarna kronobåtsmän från inlandet fick ta över. Detta ledde till att olyckstillbuden ökade. Läs om vad som hände i hårt väder vintern 1867.
Regler för sikfisket 24 oktober 1841 bestämde bönderna i Söderby och Norrvreta vid ett möte i prästgården hur de skulle dela upp sikfisket så rättvist som möjligt. Protokoll
Stormar på Singö I början av jan 2005 drog stormen Gudrun över södra Sverige och orsakade enorma skador på skogen i Småland. Singö var i utkanten men fick ändå rekordhögt vatten. Den 9 jan var vattenståndet 100 cm över normalvattenstånd och de flesta bryggor låg under vatten. Stormen Per drabbade trakten 13-14 jan 2007 med västlig kuling och 10-20 cm högre vattenstånd än det värsta i mannaminne från 1969 och ca 30 cm högre än det var vid Gudrunstormen. Men det har stormat förr. Vintern 1994-5 uppmättes orkanvindar med 42 sekundmeter på Singö och i början av 1930-talet drog en storm över ön med omfattande trädfällning som följd. Av det stormfällda virket uppfördes på 30-talet bl a Singös längsta byggnad ladan på Abramersgården i Boda. Det sägs att de flesta bönderna på ön hade körningar med häst eftersom en stor del av Hargskogen blåst ner. Länk till en tabell med stormar och orkaner som drabbat Singö Fogdö under 1900-talet. Yngve Andersson har forskat i litteraturen och hittat vittnesbörd om en katastrofal storm som härjade 1820. I artikeln skrivs också om sjöfarten vid denna tid.
Sockenstämma Vid sockenstämman beslutades i stort och smått. Sålunda diskuterades strömmingsfisket i sockenstämman 1819 som hölls efter gudstjänstens slut när man ända var samlad. Fogden ville ha mer men stämman var helt överens om att man fiskat överallt där det går så mer strömming kunde nog fogden inte få. Vid sockenstämman 10 mars 1833 drogs gränsen mellan ett gott och ett hårt hjärta vid trettiotvå skillingar banco. Singöborna såg sig som bättre lottade och bestämde hjälpa den svältdrabbade befolkningen "uti fäderneslandets norra landskaper".  Länk
Singöbron Broarna från Väddö-Byholma över Kolskär, Fogdö, Riddarskär till Singö blev klara 1955. De byggdes efter en massiv lobbying av öborna. Yngve Andersson har skrivit historien om hur detta gick till. Länk
Singöbron 50 år 2005 Bron under byggnad i början på 1950-talet. Den 16 nov 1955 kl 1300 klipptes bandet och den nya Singöbron öppnades. Artikel i Norrtälje Tidning
Vykort Gamla vykort från ger länkar till Singös historia. Tyvärr saknas ofta text så att personer, byggnader etc namnges. Det är något att jobba på. Lennart Thor har publicerat ett antal vykort från Singö i gamla tider. Länken tyvärr nedtagen. Länk till äldre vykort med lokala motiv
Fogdös äldsta hemman 1541 fanns endast ett hemman på Fogdö men 1567 hade det delats till tre. Läs mer om detta. länk
Forn- och byggnadsminnen på Singö Fogdö I oktober 2006 fanns 17 forn- och byggnadsminnen på Singö Fogdö antecknade hos riksantikvarien. Av dessa är flera skyddade genom riks- och länsintresse. länk
Historiska kartor från Västerboda på Singö Var bodde man på 1600-talet i Västerboda på Singö och hur många bönder fanns det då? Artikeln uppdaterades av Yngve Andersson med många intressanta uppgifter bland annat om öretal och  om hur fiskerätten fördelats mellan byarna. länk
Nyheter från Singö 2006 Häxor, trolldom och synd Kämpaandan på Singö Sundskrogen vid Singsundet Yngve Andersson i Boda på Singö gör en serie "Nyheter från Singö" med olika teman från sin hembygdsforskning. Dessa distribueras till samtliga medlemmar i Singö Hembygdsförening tillsammans med kallelse till årstämma. Innehåll 2006 var "Häxor, trolldom och synd" samt en kommentar till Singöbrons 50-årsjubileum "Kämpaandan på Singö" och  dessutom något om Sundskrogen på Fogdö. Läs hela artikeln här
Nyheter från Singö 2005 Ett foto av Fredrik Stark från 1921 Äldsta foto med stark singöanknytning? Katastrofer nu och förr i tiden Har Singö drabbats av katastrofer? Missväxtåret 1844 och nödåret 1845 Krigen 1808-1809 års krig Per Väströms brev till domkapitlet 1809 Sågarbrötet och Olof Sågare i Tranvik Yngve Andersson från "Törsp-agen" i Boda Läs hela artikeln här
Nyheter från Singö 2007 Läs Yngve Anderssons spännande skildring av hur laga skifte genomfördes i några Singö-byar under senare hälften av 1800-talet. Det var inte alltid lätt för lantmätaren att tas med bönderna. Man protesterade mot många förslag efter vad som kan läsas i protokollen: "Sara Granström yttrade: "Åkern är för sur och liten, skiftet på Tranviksholmen kasseras" samt för öfrigt sådana uttryck som ej gerna böra i protokollet intagas." I Backby-Tranvik tog processen hela 27 år! Läs hela artikeln här
Lars Theodor Sundin (1913-1996), präst på Singö av Birgitta Sundin Joachimsson Läs minneskrönikan om Lars Sundin som var drivande när Mattsgården införskaffades och gjordes till hembygdsmuseum och träffpunkt för Singö Hembygdsförening. "Det hände att Lars kunde muttra för sig själv: ”Man är väl tokig som stannar på samma ställe ända fram till pensionen!” Många präster ser en kyrkoherdetjänst som ett naturligt krönande av sina tjänsteår. Så inte Lars.  Han var alltför fäst vid ”sina” församlingsbor och ”sin” ö för att flytta från Singö, när han en gång kommit tillbaka dit. Han kändes nästan sammanvuxen, inte bara med människorna där utan också med naturen. Det långa håret och de vildsinta polisongerna liksom de buskiga ögonbrynen ovanför ett par gråblå, forskande ögon kunde leda tankarna till krokiga, vindpinade martallar på Skogsskärets nordostsida och till ”Ålands jäsande hav”." skriver dottern Birgitta. Läs hela artikeln här
Ryskt invasionshot mot Roslagen av Yngve Andersson År 1808 dvs för 200 år sedan mobiliserades Grisslehamns Skärgårdsbataljon för att möta ett ryskt invasionshot. Sammanlagt antecknades 669 man och 102 gevär – mer än en sjättedel av socknarnas totala befolkning. 11 maj 2008 publicerade Yngve Andersson från Boda på Singö en minnesartikel i Upsala Nya Tidning. Läs artikeln här
Albert Engström i Singö-Fogdöarkipelagen av Yngve Andersson I början på 1900-talet besökte Albert Engström Singö kyrka som kulturobservatör och Skogsskäret som jägare. Det resulterade i 2 noveller som nu publiceras på hemsidan. Yngve Andersson har skrivit en tankeväckande inledning. Läs här
Tröskvandringen på Mattsgården Vad är en tröskvandring? Läs här
Min barndoms Ellan av Linnéa Häggroth f. Abrahamsson En mycket fin och innehållsrik berättelse om en dag och ett år på en Singögård för bara ett par generationer sedan. Den ger exempel på gammal kunskap som håller på att glömmas bort. Hur många av oss som rycker lekströmming på våren vet att den bästa strömmingen enligt gammal kunskap fås på hösten? Se klippet från Linnéa Häggroths berättelse nedan. Läs hela berättelsen här
Uno von Troil på Singö 1789 Ärkebiskopen Uno von Troil besökte Singö en hel dag på hösten 1789 till skärgårdsbornas stora glädje. Protokollet finns bevarat. Fyra år senare återvände ärkebiskopen oväntat till Häverö . Djävulen härjade i ett prästgårdstorp. En ung flicka avslöjades som en skicklig illusionist. Hur hade prästerskapet ställt sig, hur skulle förtroendet återställas bekymrade ärkebiskopen.Läs delar av Ärkebiskopens Uno von Troil Visitationsprotokoll från 1789.
Nyheter från Singö 2008 Läs om projektet som upptecknade gamla lokala ord och uttryck, om säljakt med harpun i början på 1900-talet och lite om Mattsgårdens historia med anledning av att det var 50 år sedan gårdens siste ägare MassMassMass dog. Läs också om  Singö skola som startade för160 år för sedan. Vad är det som ratas: "Härsklaner e oetliga. Dom brukar vi kasta tebaks."? Om hur jakten gick till: "När jägaren kommer fram till brunnen har sälhonan vanligen plumsat i. Man dräper då ungen, som ligger kvar där, och ställer sig med harpunen i högsta hugg och väntar. Finns snö på isen täpper man gärna till hålet (brunnen) med lite snö för att hindra sälen att se vad som förestår. När oron för ungen och bristen på luft driver sälhonan upp i hålet kör jägaren med full kraft säljärnet i henne, helst i halsen men annars var det kan träffa." Läs hela artikeln här
Nyheter från Singö 2009 Ärkebiskopen besökte Singö 2009. Två ärkebiskopsvisitationer är kända från 1700-talet. 1712 uttryckte skärgårdsborna sin starka önskan att få en egen präst. Vid den andra visitationen 1789 hade Singö varit egen församling och socken i drygt 50 år. Den mödosamma vägen från dröm till verklighet och åren med många olösta konflikter är ämnet för de första dryga sex sidorna. Ärkebiskopen Uno von Troil besökte Singö en hel dag till skärgårdsbornas stora glädje. Protokollet finns bevarat. Fyra år senare återvände ärkebiskopen oväntat till Häverö . Djävulen härjade i ett prästgårdstorp. En ung flicka avslöjades som en skicklig illusionist. Hur hade prästerskapet ställt sig, hur skulle förtroendet återställas bekymrade ärkebiskopen Läs hela artikeln här
Sockenkrönika Singö Komministern Per RAAB publicerade 1951 en läsvärd beskrivning av natur och kultur på Singö i mitten på 1900-talet. "Potatisodlingen intar en framskjuten plats. I synnerhet i huvudstaden, till vilken Singö årligen levererar flera ton potatis med "potatisbåten", har Singöpotatisen ett gott namn och en god marknad." Detta och mycket annat finns att läsa om. Läs hela artikeln här.
Ångbåtskaptener, bogserbåtsbefälhavare och pråmskeppare Lisbeth Modin har sammanfattat vad hon berättade under visningsdagarna på Mattsgården 2014 under TEMA "Fartyg, båtar och sjöfolk på Singö". "Förra sommaren berättade Yngve Andersson om tre segelfartyg med nära anknytning till Singö. Det var skonertskeppet Hoppet, barkskeppen Adélè och Semmy Cohn som till stor del redades av många singöbor i början av 1900-talet. Skepparna och en hel del av besättningen hämtades från Singö och Fogdö; att börja som kockpojke på någon skuta var ett vanligt sätt att komma ut i yrkeslivet för pojkarna. Segeltonnagets topp i Roslagen inträffade just i början av 1900-talet, 1/3 del av ostkustens segelfartyg hörde hemma i Roslagen. I övriga delar av landet hade maskindrivna fartyg börjat konkurrera ut segelfartygen och snart kunde den utvecklingen även ses i Roslagen. Många av skutorna avriggades och byggdes om till lastdryga pråmar som drogs upp och ner längs ostkusten av bogserbåtar. Ofta var det kalksten som fraktades från Gotland upp till Norrland och på tillbakavägen träkol till bruken i mellansverige." Länk Sjökaptenen Lars Erhard Baumgarth byggde Singös första sommarhus "Vreta"
En krönika om Singösläkten Söderblom av Yngve Andersson Centrala roller i den berättelsen har Olov Söderblom (1853 -1937) och hans söner John (f 1878), David (f 1886) och Gustav (f 1900). Olov och hans fru Karolina (1856-1947) hade elva barn. Många ättlingar bor på Singö och i Singös närområde.  De som lever nu är tredje, fjärde och femte generationerna efter Olov och Karolina. Länk
Dokumentation från Singö 1921 av fotografen Fredrik Stark En gammal fotoateljé i Öregrund brann upp.  Någon hann rädda en låda med gamla fotonegativ exponerade på glasskivor. Yngve Andersson i hembygdsföreningen har gjort ett omfattande kartläggningsarbete som presenteras här. Tony gift Eckman var den som mindes fotografens namn 80 år senare när hon såg bilden på sig själv och sin docka Greta.  Det visade sig att många bilder var tagna på Singö 1921 av fotografen Fredrik Stark. Länk
Siri Lindströms minnen och klassfoton från Singö småskola 1949-1951 Skolsalen var ganska liten med kateder och orgel längst fram och där stod fröken Hilly! Tidigt på morgonen hade "skräddaren" från Norrvreta städat och eldat i kaminen så vi skulle få varmt i skolsalen. Bredvid kaminen var skamvrån! Jag kan inte komma ihåg att  jag fick stå där, kanske en förträngning, men pojkarna som var lite busigare hamnade där ibland. Siri nr 3 från höger Länk
Birger Beckman oljemålning ca 1980 Från Beckmans tomt med fjärden utanför Norrgårdens brygga mot Askholmen "Jag var nära vän och hade samband med Gösta och Britt Jansson sedan 1940-50-talet och det var Gösta som en gång bad mig skriva något för hembygdsföreningen." skriver Staffan Beckman 2016 till hembygdsföreningen inför publiceringen av "Fogdö i tiden". Länk
Sjöboden på Labbholmen med utsikt mot Krokören Ulla Bodén Söderholm skriver: Jag föddes i Stockholm 1942 som Ulla Elisabeth Söderblom, nu heter jag Ulla Bodén Söderblom. Jag vill skriva det här för att berätta hur saker och ting har blivit förändrat under cirka 70 år och när man levt på en Ö. Jag vill skriva detta för att mina barn och barnbarn skall kunna läsa detta och föra det vidare. Farmor levde då jag flyttade till ön. Hon bodde i farmors stuga som vi kallade den. Vi bodde i lillstugan då den var mindre. Länk
Per Modins Svartklubbsfyr på Fogdö Lisbeth Modin berättar 2016 om sina minnen från uppväxten och lotsfamiljen Modins historia i ett reportage i Häverö-Singö Edebos församlings tidskrift Kyrkporten. Länk
Gruvudden foto Anette Hallsenius Lisbeth Modin har sammanfattat vad, som berättades om gruvor på Singö, vid TEMA-sammankomsterna vid Mattsgårdens visningar sommaren 2017 om "Gruvor på Singö och fiske" Länk
2013 inledde Yngve Andersson ett samarbete med sjöfartsforskaren J Roger Toll i Hallstavik med mål att publicera Tolls resultat för fartygen Hoppet, Semmy Cohn och Adele alla med anknytning till Singö genom att öborna var delägare, befälhavare, kockar och sjömän.                Bearbetning av manuskriptet har slutförts av Lisbeth Modin och Håkan Drevin i samarbete med Roger Toll. Den  80-sidiga skriften finns i A4 och A5 format och kan köpas i SingöAffärens butik för 120 kr eller i samband med visningar på Mattsgården. Länk till läsprov
Lisbeth Modin har sammanställt material från hembygdsföreningens arkiv som porträtterar Singö-fiskarna August Holmberg och Wilhelm Abrahamsson och ger samtidigt en glimt av villkoren för fisket på 1920-, 30- och 40-talen.  Länk
August Holmberg blev vän med fänriken Magnus Lagercrantz, som var förlagd på Singö under 2:a världskriget. Yngve Andersson träffade Lagercrantz 1997 som då skänkte brev som Holmberg skrivit till honom. Breven finns avskrivna och med kommentarer av Yngve.  Länk
Åke Wilhelmsson kom till Singö första gången midsommaren 1946 då han året innan träffat Gudrun Hedman vars föräldrar drev Hedmans Pensionat i Hörnängen. Sedan de gift sig 1949 byggde de sin villa 1955 i Täby kyrkby. 1960 var det dags att bygga stugan på Örsten med bod och bastu. Åke har samlat egenupplevda och berättade händelser med anknytning till Örsten i ett manuskript som föredrogs på Mattsgården sommaren 2018. Länk
2019 var det 300 år ryssarna terrorbrände skog, bostäder, uthus och hela bruk längs svenska ostkusten. Hembygdsföreningen på Singö hade en tema-dag om detta med fokus på Singö och Lisbeth Modin som föredragande. Lisbeth har sammanställt och kompletterat sitt föredrag i en spännande illustrerad uppsats. Länk
Hedmans pensionat i Hörnängen på Singö Karins Hedmans skriftliga och muntliga minnen nedtecknade av mågen Åke Wilhelmsson 2011 Länk
Singö beskattas på 1300-talet Lars Söderman Tranvik har forskat och berättar om att Singö ägdes och beskattades på 1300-talet. Men han har hittat mer: "Ok, men när var det Singö fick en permanent befolkning?... Jag ska faktiskt sticka ut hakan här och ange ett specifikt decennium - 1160-talet. Jag återkommer om varför." Singö brändes av tsar Peters galärflotta 1719 läs Lisbet Modins Rysshärjningarna sommaren 1719 sedda från Singös horisont (länk ovan), men Singö har bränts tidigare på 1500-talet berättar Lars: "I ett brev daterat 13:e augusti 1509 skriver en av Svante Nilsson Stures fogdar till sin riksföreståndare: Bengt Månsson meddelar Svante Nilsson att 16 fiendeskepp ligger ute i skärgården och redan har bränt Singön och Brönholmen (Björnholmen - Byholma). Bengt, som befinner sig på Väddö, ber på allmogens vägnar om undsättning; de vill gärna försvara sig men om övermakten blir för stor måste de gå fienden till handa. Det sägs också att fienden har tagit Åland och belägrar Åbo. Allmogen i Häverbo ber att få Nils Skrivare till sig."                   Det fanns förberedda rishögar att tända på som varning när fiendeskepp syntes.                   Här kasen på Örstens sydspets. Länk
Om de allra tidigaste besökarna och de första sommargästerna av Yngve Andersson Skepparen Anders Söderberg som ägde Västerängen på Fogdö fick ombord på ett segelfartyg ett brev från en granne i midsommartid 1889.Där stod: Vi här på Fogdön är Gudskelåf! alla vid hälsan intill denna dag. Och Herskap är här som vanligt länk
Sommargästerna i Västerängen och om entomologen och botanisten Gustav Alfred Ringselle som förestod en barnkoloni på Fogdö meds fortsättning på brevet till skeppare Söderberg av Yngve Andersson			"Familjen Sundqvist på Singö" av Birgitta Österlund Somliga sommargäster byggde eget
länk
Berättelsen "Sommargäster Riten" med "Intro" om sommargästlivet på Singö för längesedan, när allt gick mycket långsammare men var nog så spännande med människorna, naturen och havet av Lisbeth Modin länk Intro länk Sommargäster på Riten
Pehr Hilleström (1732-1816) är den främste skildraren av hur man levde i slott och koja under Gustaf den III:s tid. Hans tavlor finns på många museer, bl.a Nationalmuseum, och på Stockholms slott. Det är spännande att kunna berätta något som är helt okänt och som samtidigt skingrar mystiken kring den store målaren Pehr Hilleströms barndom. länk till Yngve Anderssons upptäkt länk till Eva Bergenstråhles artikel om konstnären 2016