Från Yngve Andersson:
 

Utdrag ur jordebok från 1871

I Singö socken bland diverse handlingar finns också en jordebok från 1871.
Några utdrag nedan:

Kronoegendom under allmän disposition. Dit hör prästbostället, Norrvreta 1:

Oförmedl mantal

Fastighet N:o

 Förmedl mantal

Örestal

Förut roterat till roten N:o 16 i Norra Roslags 2dra Båtsmanskompani. Roteringskyldigheten överflyttad till utjordar i Edebo socken år 1838.

1/2

 Norrvreta  1

1/4 

1 1/2

  

Den ränta kaplanen betalade var 42 RD 97 öre.

Även Backby N:o 1, oförmedlat 1/2 men förmedlat 1/4 mantal,  2 1/4 öresland, och Backby N:o 2 på 1/2 mantal 4 öresland är kronoegendomar medan Backby N:o 3 på 1/2 mantal
2 1/3 öresland och Backby N:o 4, oförmedlat 1/2 mantal och förmedlat 1/4 mantal, 2 1/4 öresland, är skattehemman.

Jag plockar ut ytterligare två ursprungliga fastigheter ur jordeboken dels det gamla västerbodahemmanet på 1 mantal och den gamla Norrgården på Fogdö på 1/2 mantal. Hemmanen har ju delats under åren. Det gäller speciellt västerbodahemmanet som vid den
här tiden, dvs 1871, är uppdelat på inte mindre än sju jordbruksfastigheter.

Oförmedl mantal

Fastighet N:o

 Förmedl mantal

Örestal

  

1

Boda    1

1

 6 öresland

  

Ränta:

   

Huvudsumma

12 kubikfot   2 kannor  råg

28. 67

    

12     "           2      "      korn

23. 18

    

7  lispund                   smör

39. 25. 75

    

Penningar

49. 34

®

140. 49

Kronotionde:

      

1 kubikfot   1,81 kannor  råg

2. 77. 53

    

1 kubikfot   1.81 kannor  korn

2. 24. 39

®

5. 02



 

Oförmedl mantal

Fastighet N:o

 Förmedl mantal

Örestal

  

1/2

Fogdö   1

1/2

 2 1/2 öresland

  

Ränta:

   

Huvudsumma

6 kubikfot   2 kannor     råg

14. 57

    

6 kubikfot   2 kannor     korn

11. 78

    

4 lispund                        smör

22. 37. 78

    

Penningar

28. 68

®

77. 41

Kronotionde:

      

7. 88  kannor   råg

1. 85. 18

    

7. 88  kannor   korn

1. 49. 72

®

3. 85

 

Intressant är också att se hur hög den s.k. årliga räntan var på fisket vid Gåsö, Måsesten och Roten
år 1871

                             Ränta:

                             Penningar                                                    66. 39

 

Frälseegendomen Medholma var som frälseegendom i stort sett befriad från Årlig ränta. Där finns bara penningar upptagna till 1. 37, dvs 1 Riksdaler och 37 öre, medan kronotiondet var 6. 69.

Den här skatten, årliga räntan, var en urgammal skatt från medeltiden och avskaffades när indelningsverket, den militära roteringen, avskaffades. Det finns bevarade jordeböcker, där Singöhemmanen ingår, i alla fall från och med början av 1600-talet. Årliga räntan togs ut som en fast skatt framför allt grundad på mantalet Det ser man vid en jämförelse mellan boda- och fogdöhemmanet där bodahemmanet var på 1 och fogdöhemmanet på 1/2 mantal. Men Fogdö och Singö hade olika bonitetstal (godhetstal) på jorden. Fogdö hade 4 "örtug" medan "Singö hade 3. Jag anger huvudsummorna för vad de gamla Söderby- och Tranvikshemmanen fick betala i ränta.

Oförmedl Mantal

Fastighet N:o

Förmedl mantal

Örestal

 Ränta 

Kronotionde

1/2

SingSöderby  1

1/2

1 5/12

70.61

2.51

1/2

SingSöderby  2

1/4

1 5/12

35.30

2.51

1/2

SingSöderby  3

1/2

 3

78.60

3.77

1/2

SingSöderby  4

1/2

3

78. 60

3. 77

1/2

SingSöderby  5

1/4

1 1/6

 35. 30

2. 51

1/2

SingSöderby  6

1/4

1 1/3

39. 75

2. 30

1/2

SingSöderby  7

1/2

1 2/3

70. 99

3. 35

1/2

Tranvik  1

1/2

3

78. 60

2. 51

1/2

Tranvik  2

1/2

3

78. 60

2. 51

1/2

Tranvik  3

1/2

4

81. 19

3. 35

1/2

Tranvik  4

1/2

4

81. 19

3. 35

1/2

Tranvik  5

1/2

2 2/3

79. 84

2. 51

1/2

Tranvik  6

1/4

2

69. 19

1. 67

Det verkar som om räntan i varje by beror av förmedlat mantal och även något lite på öretalet. Kronotiondet i varje by däremot beror på oförmedlat mantal och öretalet.
I Tranvik är kronotiondet helt proportionellt mot öretalet utom för hemmanet i Strand med 2 2/3 öre, vilket får betala lika mycket som 3 öreshemmanen. Nu har jag inte skrivit upp hur naturaskatten exakt ser ut för varje gammalt hemman. Proportionerna mellan råg, korn, smör och pengar kan ju skilja sig mellan hemmanen – jag har ett minne av att det var så; jag har ingen kopia på handlingarna. Över tiden har säkert förhållandet mellan dessa priser ändrats. Där ligger kanske förklaringen till en del egendomligheter i tabellen.

Markegångstaxa år 1873 finns också bevarad i Singö socken arkiv bland övriga handlingar. Där omräknas naturaskatterna i pengar enligt följande:

En kubikfot råg                                                                       2 RD 67öre

En kubikfot korn                                                                    2 RD 61öre

1 centner = 100 skålpund = 42 och 1/2 kg smör                   75 RD

En kubikfot strömming                                                            4 RD 74 öre

 

Även markegångstaxa för båtsmannens förmåner finns bland handlingarna.

Taxering

Taxeringskommittén i Lyhundra Fögderis taxeringsdistrikt fastställde i Tingshuset i Ortalund den 19/6 1868 följande:

Nybyggaren Jan Olssons lägenhet afsöndrad från Olof Erssons hemman Boda N:o 1 på
5/16 mantal åsattes ett värde av 600 RD. Bevillning med 18 öre.

Skepparna Eric Lindberg i Norrvreta O Sjölund i Tranvik skulle taxeras såsom kronolotsar och påföras bevilllning för en inkomst af 500 RD med 3 RD

tillbaka