Topografi
Singö utgörs av ett tämligen flackt skärgårdslandskap med endast svagt
omväxlande höjdförhållanden. Berget går på många ställen i dagen. Leran
är ofta starkt kalkhaltig och är därför mycket bördig. De små
lerslätterna som utbreder sig mellan berg- och krossgruskullarna är av
denna anledning ofta uppodlade.
Kalkbrytning har förekommit på Singö nordost om Enholmen samt på Viten
och Alskäret. Vid Labbholmen och vid Korsnäs har funnits marmorbrott. På
Raggarön och Singön har den siluriska kalkstenen använts som block för
att framställa bränd kalk. Fisket har varit en viktig näring.
Berggrunden utgörs bl av gneiss, diorit, dioritskiffer, hälleflinta,
kalksten, järnmalm, granit, pegmatit och diabas.
Järnmalmsgruvor har funnits på Raggarön, Vingeskär och norra Singö (även
koppar har brutits), Sladdarön och Tvärnö, på Ellans ägor, Råstens-,
Johans- och Sandgruvorna, Vikskärsgruvan och Sågarbrötesgruvan i Backby.
Vid Ellån finns ett gruvhål på Långgrundet (på öns norra del). Malmen
lastades från en lastageplats, belägen mitt på öns västra sida. Vid
Ellan finns 9 gruvhål och skärpningar. Vid Backby vid Kalvhagen finns 4
gruvhål, vid Labbholmen 2, vid Enholmen flera samt även vid Orsten.
Vid Backby finns rester efter tegelugnar. Enligt en muntlig tradition är
Forsmarks kyrka i Uppsala län uppförd av tegel som slagits i Backby.
En rullstensås löper i nordvästlig riktning från västra delen av
Riddareskäret i Singösund till Ramslångan.
Kring Bodaviken på västra Singö utbreder sig ett vackert
skärgårdslandskap där blandskog omväxlar med betade enbackar, ängar och
strandängar. Utanför Bodahalvön ligger ön Skabban samt några småöar.
Öarna innehåller både mer eller mindre bevuxna hällmarker och rena
lövskogsbestånd. I området växer bitvis en rik och kalkgynnad flora.
Sundet mellan Bodaholmen och Singö var länge farbart.
Historik
Kolonisationen av Singö skedde under medeltiden. Sex byar kan då
beläggas: Söderby, Tranvik~ Backby, Norrvreta, Boda och Ellan.
Fisket var länge huvudnäringen, vilket så småningom även kompletterades
med sjöfart och båtbyggeri. Även järnmalmsbrytning spelade en viss roll
samt lots- och fyrväsendet. 1908 hörde 4 fyrinrättningar till ön.
Framförallt under 1700-talet gav sjöfarten många arbetstillfäilen. Vid
sekelskiftet år 1900 fanns det nära 700 personer i Singö församling.
Under 1900-talet har befolkningsutvecklingen varit ogynnsam på grund av
rationaliseringar inom jordbruket och sjöfartens minskade betydelse.
1987 fanns det 305 bofasta på ön.
1334 insula Singae.
Beskrivning
I kyrkligt avseende hörde Singö församling länge samman med Häverö.
Singöborna måste t ex ända fram till 1713 föra sina döda till Häverö för
jordfästning. Enligt en muntlig tradition har två kyrkor föregått den
puvarande. Den geometriska jordeboken från 1640-talet redovisar ett
kapell öster om den by där den nuvarande kyrkan är belägen. Ett kapell
stod på Måsesten, vilket tidigare anses ha stått i Strandhagen i
Tranviks by.
Den nuvarande kyrkan är en korskyrka i knuttimrat liggtimmer. Kyrkan
blev färdig 1752. Ett medeltida altarskåp tillverkat i Lübeck på
1490-talet utgör ett av kyrkans värdefulla inventarier. Skåpet är en
gåva från Hargs församling i Uppsala län. Dopfunten är utformad av
marmor som brutits på Singö. Nära ett femtiotal dopfuntar i mellersta
Sverige är tillverkade av marmor från Singö. Ett votivskepp, målat i
svart och rött med en krönt grip som galjonsfigur, finns i kyrkan. På
ett påklistrat papper står följande att läsa: ”Gudi till ära och Singö
kyrka till prydnad, är thetta skepp förärat af Borgaren i Norrtelie
wälacktad Erich Brant och thess kära hustru Maria Tillman, År 1752.”
Den första kyrkogården på Singö anlades 1713. Från början omgavs den av
en vanlig gärdesgård. Kyrkogården utökades dock 1736 och 1953.
Norr om kyrkan ligger den rödmålade komministerbostaden uppförd 1825.
Gården har sexdelad plan. Övriga byggnader utgörs bl a av en f d
arrendatorsbostad, källare, fähus. Öster om komministerbostaden ligger
två skolor, den västligaste är byggd 1848 och den östra (småskolan)
1909. Öster om småskolan ligger församlingslokalen. Bebyggelsen ligger i
Norrvreta by.