I 1623 års jordebok står Anders Jönsson som brukare av Västergården.
Anders Andersson är brukare i 1672 års kvarntullsmantalslängd. Vilken släktskap han har med Anders Jönsson är inte utrett.
I domboken den 18/1 1675 klagade Anders Andersson ”högeligen” över en Anders Larsson och hans familj som bodde på Västergårdens ägor. De var ”berycktade för snatt- och tjuverij” och Anders Andersson ville ha bort dem. Eftersom Anders Larssons hustru hade blivit utlöst av Anders Andersson för den arvsrätt hon hade i Västergården beslöt tingsrätten att de skulle flytta från Västergården. Det torp de bodde i skulle ”afhysas”.
Den 1/2 1690 begärde länsman Mats Matsson i Bladåker uppbud på Anders Anderssons jord- och hemmanslott på grund av obetalda utlagor om ”66 skillinger kopparmynt”. Hans systrars barn begärde ”att deras lösningsrätt måtte wardha dhem förbehållne”. I 1697 års mantalslängd är Anders Persson och Erik Cristersson antecknade som brukare av ett fjärdedels mantal var. På något sätt måste det hela ha ordnat sig. Anders Anderssons son Anders tar nämligen över hela hemmanet.