Historiska kartor
Västerboda

Fornfynd på Singö

Säkra fornfynd saknas från Singö men det kan för den skull finnas fornlämningar och fynd att göra! Med hjälp av skattningar av var strandlinjen gått långt tillbaka i tiden kan man gissa var de tidigaste bosättningarna funnits för att där kanske hitta lämningar. Säkert är att med hjälp av de äldsta kartorna som finns kan man lokalisera gammal bebyggelse och följa hur gårdar delats och brukningscentra flyttats.
 

Urgården i Boda

Var fanns t ex "urgården" i Boda? På den geometriska kartan från 1640-talet finns 2 gårdar i Boda nämligen Norrgården och Södergården. Södergården ligger närmast vattnet och mest i centrum i förhållande till den brukade jorden så  man kan gissa att det är urgården. Södergården delas de kommande århundradena och i dag finns 3 gårdscentra i som det nu heter Västerboda. Gamla namn som levt kvar i folkmun in till slutet av 1900-talet är från söder David-Ors, Mass-Mass  och Abram-Ers.

Västerboda på kartan

Kartorna nedan visar samma landområde i ungefär samma skala med det inre av Bodaviken i övre vänstra hörnet. Klicka på kartorna för en mer detaljerad version.
 

Geometriska kartan från 1640-talet
drottning Kristinas dagar

Västerboda 1640 med Bodaviken i övre vänstra hörnet
På 1640-talskartan syns en sjöbod i Bodaviken. Den finns inte kvar på någon av de senare kartorna nedan.  I dag finns rester av en ca 20 m lång stenbrygga i samma område. Åkrarna "H" känns lätt igen på de senare kartorna ända till och med 2006 nedan.

Åkrar och gårdstun är inhägnade och djuren betar på markerna utanför. Singö är uppdelat i byar där bönderna i varje by gemensamt äger bymarken.
 

Kartor gjorda 1788 och 1802 inför planerade storskiften som inte blev av.

Västerboda 1788 och 1802

Åkrarna är uppdelade i små bitar så att varje gård skall ha en bit av varje åker. Djuren betar på den uthägnade marken runt åkrar och gårdstun och sannolikt finns stängsel mellan byarna. Markerna med stängsel, vägar, diken ägs gemensamt inom byarna.
 

Kartan från 1866 gjordes inför laga skiftet och dagens karta.
Laga skiftet genomfördes på 1870-talet

Västerboda 1866 och 2006

Efter laga skiftet på 1870-talet har markerna skiftats så att varje gård äger sin skog, sina åkrar, sina skär etc. På kartan från 1866 kan man se hur lantmätarens tänkta gränser mellan de blivande "hemmanen"  finns som gränser på dagens karta. Vägar, diken, sjöbodplatser, gistvallar, vedplatser etc ägs fortfarande gemensamt i definierade samfälligheter. Dessa finns kvar än i dag. Byvägarna ligger på 20 fot (6 m) breda samfällda korridorer och för de mindre transportvägarna är 12 fot breda korridorer undantagna för vägen. Vid karteringen för laga skiftet gjordes noggranna markundersökningar. För varje liten ruta som syns på 1866 års karta finns anteckningar om jordmånen! Det gjordes för att marken sedd ur brukssynpunkt skulle kunna delas så rättvist som möjligt.
 

Kartorna som visas ovan är delar av mycket större kartor som kan köpas från lantmäteriet. Kartorna är mycket prisvärda. T ex kostar den mycket vackra kartan från 1788 i originalformat 66*140 cm som högupplöst digitalbild 150 kr (dec 2006). Hur ser den ut? Se här.

tillbaka

Yngve Anderssons kommentar 2007 till ovanstående:

1. Ta med Fogdö också. Där fanns tre bönder vid denna tid

2. Meningen ”Flest bönder per mantal…” är missvisande. 24 av de 25 bönderna hade hemman om vardera ett halvt mantal, västerbodabonden ett helt mantal. Fogdöbönderna hade också vardera ett halvt mantal, dvs sammanlagt 1 1/2  ett markland.  Det du skrivit om mantalets historia är korrekt (NE har lite kort under rubrik mantal och markland, ett markland = 8 öresland). Första gången jag hittat fullständiga uppgifter om mantalet på Singö är i en jordebok från 1603. Mantalet är således detsamma för alla hemman förutom västerbodahemmanet som klövs senare under 1600-talet.

3. I kopiorna på tiondelängder från 1565 och 1566 står det Häffuer (Jag har ingen kopia av 1572:s längd). Jag har även kopior från Älvsborgs lösen 1571. Där står det Häfverö och i ett fragment från 1550 Heffuer. 1603 står det Häffüeröö Jag är ganska säker på att Jansson tolkat namnet fel och det är dumt att sprida Höffrez vidare – öet fel, r-et ser generellt ut som ett  z  i alla de handskrivna dokument jag nämner ovan. . Sörderby står det 1571, Sörby 1566, Söderbÿ 1603 – i-et är konstigt. Norwreta 1565, -66 och -71 och Norrewreta 1603 – i-et är absolut konstigt eftersom det är ordet vret, som skrevs så, som ingår i byanamnet. Backaby 1571, Backabyn 1603 – 1565 och -66 är inte byanamnet inskrivet. ffögda står det 1565 och -66 – dubbel-f kan vara ett sätt att skriva stor bokstav, Fögdöö står det 1603 – 1571 kan man inte läsa vad det står .

Uppgifterna om antalet bönder är detsamma i alla dessa källor, dvs 28 med Fogdö.

4.  Mantalet: Här ska jag bara ta upp en reflektion. Du har för två år sedan fått en fil Singö socken. Diverse dokument. Där fanns Hållista vid Trästa gästgiveri och Utdrag från jordebok från 1871 Där finns uppgifter om oförmedlade och förmedlade mantal i Singös byar.  Oförmedlat antal 1871 överensstämmer med jordeboken från 1603. Inom parentes har jag lagt in öretalen för varje by som också finns i dels jordeböcker dels skiftesprotokoll.  Backbyn 2 (öretal: 10 5/6 öre), Boda 1 ½ (öretal: 9 öre), Ellan 1 (öretal: 6 öre), Fogdö 1 ½ (öretal: 8 öre), Norrvreta 2 (öretal: 6 öre), Söderbyn 3 ½ (öretal: 13 öre varav 3 öre enligt  nedan är historiskt pålagda hemmanen 3 och 4  på grund av deras ägande av s.k. söderbyhemmanet i Tranvik.)  och Tranvik 3 (öretal: 18 2/3 anges i jordeböcker men vid skiften beaktas också det s.k. söderbyhemmanet  med öretalet 3 så då blir totala öretalet 21 2/3). I slutet av stormaktstiden fick många hemman ekonomiska problem: 2 hemman i Backbyn, 2 i Norrvreta, 3 i Söderbyn och 1 i Tranvik ”förmedlades” som ¼ mantal i stället för 1/2 – den årliga räntan för dessa hemman  reducerades avsevärt. 12 ½ förmedlade mantal för hela Singö-Fogdö stämmer med din slutsiffra 11 om vi adderar Fogdös mantal till din siffra.

Söderbyhemmanet i Tranvik vållar problem. Lantmätaren Sven Månsson registrerar på sin karta över Backby-Tranvik från 1640 att tomten på det sjunde hemmanets tomt i Tranvik är obebyggd men marken ägs och brukas av hemman i Söderbyn. I de historiska jordeböckerna, som låg till grund för beskattningen tas inte detta sjunde hemman och dess ägare upp under Tranviks by vilket hade skapat reda. I stället adderades, så är lantmätarnas senare tolkning, detta hemmans mantal och öretal med hälften var till motsvarande tal för hemmanen 3 och 4 i Söderbyn.  Beslutet är inte nedskrivet i jordeboken och förvirring uppstår med tiden.  När ägare till hemman 3 och 4 senare sålde delar av  sin mark till backby- och tranviksbönder så sker inga motsvarande omfördelningar av mantal och öretal mellan gamla och nya ägare.

På sockenstämman den 21 augusti 1859 antecknades följande: ”Vid genomgående af jordeboksutdrag öfver hemmanen i Singö socken gjordes….den anmärkningen att en af allmogen på Singö så kallad Tranvikshalva, fastän den nu gemensamt med Backby och Tranviks byar undergår laga skifte och deruti beräknas till tre (3) öre, dock alltid varit upptagen på N^o 3 och 4 i SingSöderby, der den likväl icke tager del i jorden för sina 3 öre, utan hafva  dessa N^o  3 och 4 oaktadt i jordebokenupptagne vardera till 3 öre, jord bott för 1 ½ öre hvardera i SingSöderby by. Orsaken till denna besynnerliga sammanblandning och oreda kunde inte uppgifvas, ej heller något sätt till dess ordnande föreslås.

I laga skiftesprotokollen  från 1864-65 är mantal och öretal för hemmanen 3 och 4 i Söderbyn reducerade med vardera ¼ mantal och 1 ½ öre. I Backby – Tranviks byalag ingår söderbyhemmanet med ½ mantal och 3 öre och dess markägare har ägarandelar i byalaget Men i jordeboken från 1871 så har inte dessa justeringar av mantal och öretal för dessa söderbyhemman skett.

- Dina siffror för 2006 visar att mantalet omfördelats mellan byarna. Jag är ganska säker på att detta delvis skett i samband med fastighetsomläggningar under de senaste 10-20 åren – tidigare har det varit fast.

Tord i Ellan exempelvis har fått sin mark under en ny fastighetsbeteckning i Ellan. De 0.1 mantal som skiftats från Boda, har de gått till Ellan? Se sid 142 i boken Hus på Singö* där jag diskuterar problem som uppstår. Hur har man gjort med totala öretalet? Har Tord kvar sin andel i Boda byalag  eller inte? Lantmäteriets förändringar i begreppet by gett honom en ekonomisk förlust om han inte längre är delägare i Boda bys samfälligheter?. Det är ju öretalet som bestämmer ägareandelen.

Söderbyns  förmedlade 2 ¾ mantal enligt jordeboken 1871 har i din tabell  reducerats till 2 1/5 mantal medan Tranviks mantal  ökat till 3. Allt förklaras inte av justeringarna för söderbyhemmanet.

tillbaka